Mazily - Dejting för hipsters

Det hela började egentligen redan i början av förra året. Jag såg en liten annons på Facebook. En liten ruta där till höger om nätdejting för folk som gillar kultur, konst och musik.

"Jamen, det gör ju jag!" utbrast jag. Tyst i huvudet. För jag satt med största sannolikhet på jobbet eller på bussen (det är mest där jag kollar FB)

Jag registrerade mig redan där, omedelbums. Pratade lite med vänner om det vi snabbt började  referera till som "den där hipster-dejting-sidan".

Sidan är ganska enkelt uppbyggd. Man skriver en presentation. Sen listar man sina hobbys, favoritband, pretto-böcker man läst och gillat (eller låtsats-läst och låtsats-gillar), att man gillar gå i skogen, månskenspromenader i motljus och hur många fixies man äger. Detta plitas ned på s.k "taggar". Det är med hjälp av dessa som man sedan kan jämföra sin komp-abilitet. Mer vetenskap än så är det inte. Inga hemliga algoritmer som hittar "den rätta" åt dig. Allt du har att gå på för att hitta din själs frände är en hög med "taggar" och en presentation (min max på "taggmatchningar" är sex tror jag. Vad nu det betyder. Är högt bra? Vad är högt??)

Det skulle komma att dröja nästan ett halvår innan jag ens fyllde i min profil. Det skulle dröja ytterligare någon månad innan jag gick på en dejt med någon därifrån. Den var OK.